Varför gick Mishra med i Sverigedemokraterna?

Posted by on Feb 22, 2014 in Xenofobi & rasism | One Comment

Idag skriver Mrutyuanjai Mishra i Sydsvenskan om varför han lämnar Sverigedemokraterna och slutar som skribent på sajten Avpixlat. Han beskriver hur han i Danmark inledde sin bekantskap med ”främlingsfientliga partier”, men att han nu känner att han ”varit naiv och begått ett fruktansvärt misstag”.

”Jag gick med i Tryckfrihetssällskapet för att jag ville kämpa
för yttrandefrihet, men idag känner jag att jag har blivit utnyttjad.
Min invandrarbakgrund har använts för att rättfärdiga hat
och rasism och för att försvara trångsynt nationalism.”

Mishra hävdar att hur han gick med i partiet för att det sade sig värna om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, men att han nu insett att vikten att verka för tolerans snarare än intolerans är för viktigt för att han ska kunna bortse från det Sverigedemokraterna står för.

”Jag trodde att Sverigedemokraterna ville arbeta för integration,
men nu förstår jag att det handlar om assimilation – att människor
ska glömma sina rötter. Det visste jag inte när jag gick med i partiet.”

Det är lätt att roas åt den här sortens ”insikter”. De flesta av oss vet precis var Sverigedemokraterna står, och det kan tyckas korkat att en person som själv upplevt rasism och som själv har invandrarbakgrund blir så lurad av Sverigedemokraternas retorik. Därför blir jag faktiskt imponerad av Mishra för att han sväljer sin stolthet och erkänner detta misstag. Och jag tror att vi ska passa oss för att göra just det – tycka det är löjeväckande och korkat. Jag tror nämligen inte att han är ensam om att gå på Sverigedemokraternas enkla lösningar, och jag tror att det finns ett värde i att försöka förstå vilka mekanismer som skapar SD-sympatisörer.

Precis som det finns många kvinnor som tar avstånd från feminismen för att de inte vill se sig själva som offer så tror jag att det finns invandrare och muslimer som sympatiserar med Sverigedemokraterna av samma anledning. Att se sig själv som ett offer för t.ex. rasism skapar också en utsatthet där man tvingas erkänna sin egen maktlöshet inför vissa saker. Då kan det ibland vara enklare att ställa sig själv utanför strukturen.

Det finns ett flertal exempel på personer med invandrarbakgrund som de senaste åren gått ut i media och försvarat sitt svenska medborgarskap med att de minsann gjort rätt för sig. ”Jag har jobb, jag betalar skatt, jag har lärt mig svenska!”. På så sätt slipper de klumpas ihop med den grupp t.ex. Sverigedemokraterna målar upp som ett ”samhällsproblem”.

”Sex månader efter min ankomst till Sverige började jag
arbeta inom hemtjänsten och tog hand om äldre svenskar.
I fyra år fortsatte jag detta arbete medan jag samtidigt studerade
[… ]
Min fru hade ännu värre upplevelser i Iran än jag. Hon fick
också bistånd från det svenska samhället i cirka ett år och
sedan började hon arbeta. Hon har betalat mer skatt här än jag.”
– Borzoo Tavakoli, i ett brev till Kent Ekeroth

Vi har, sorgligt nog, skapat ett klimat i Sverige där vissa människor känner sig tvungna att göra på det här viset. Vi har till och med skapat ett klimat där människor känner sig tvungna att ta avstånd från ”de andra” och på så sätt undvika att själva bli hatade och få sin egen nationalitet ifrågasatt. ”Jag är inte en av de där problematiska och svårintegrerade invandrarna, de som bara kostar pengar, som är en belastning för samhället. Hata inte mig, hata de andra i stället! Jag har rätt att vara i Sverige!”.

Jag säger inte att vi ska hylla Mishra för att han nu bestämt sig för att känna empati med andra människor, en empati som för de flesta av oss alltid varit självklar. Jag säger inte att Mishra inte haft något annat val, att han inte ska behöva ta ansvar för den politik han stått bakom. Jag säger inte ens att vi behöver förstå Mishra. Men jag tror att han är ganska symbolisk för vår tid och för vad Sverigedemokraterna och den ökade rasismen gjort med oss.

Vårt mål måste vara att personer som Mishra inte ens blir medlem i partiet, att de inte låter sig luras av Sverigedemokraternas världsbild och framförallt att ingen människa ska känna sig tvungen att hävda sin rätt att leva och bo i Sverige.

0 Bli först att gilla!

1 Comment

  1. SannaM // lärare ~ normkritiker ~ lesbisk svenssonmamma
    22 februari, 2014

    Jag tror definitivt att många går på Sverigedemokraternas retorik och politik på precis samma sätt som Mishra, och därför är hans berättelse och bekännelse viktig. Har själv åtminstone en släkting som röstar på SD och alltså, jag VET att hen har missförstått vad politiken handlar om. Hen utgår ifrån det hen ser, typ ”invandringspolitiken funkar ju inte” och så tycks SD vara det enda rimliga valet då man inte har möjlighet/ork/kunskap att göra en djupare analys. Gäller för rätt många trot jag.

    Reply

Leave a Reply

CommentLuv badge